Dagen efter vi vart inskrivna på barnavdelningen hade Thelises infektionsvärde vänt. Det fungerade bra att ge antibiotika i sonden och hon var nu sitt vanliga jag igen.
Caspian älskade sjukhus. Nytt sjukhus betydde nya lekrum med nya leksaker. Det fanns massor att utforska, och ingen var nöjdare än han..
Vi sov ytterligare en natt på SÄS, observation är väldigt viktigt på alla sjukhus. Det finns inget jag är så trött på som just observation.. En undersköterska som var 3e-4e timme ska kontrollera puls, syresättning, syrgasmängd och andningsfrekvens. Något vi själva kunde göra hemma. I sömnen om det skulle vara så..
Dag 3 fick jag näst intill tvinga oss hem. Läkaren ville fortsätta observera Thelise, trotts att hon var sitt vanliga jag och infektionsvärdet vänt. Efter en lång diskussion fick vi permission över natten, och skulle komma in om hon blev sämre. Antibiotikan kunde vi lika gärna ge hemma..
Dagen efter var fortfarande infektionsvärdet påväg ner, och vi blev därefter utskrivna. UVI är vanligt bland framförallt flickor, men det fanns inget vi kunde göra för att förhindra det.
Alla småbarn som har haft en kraftig UVI blir kallade till (i vårt fall) Göteborg för undersökning av njurar, och så även Thelise. Vi fick hem en kallelse, där det stod hur undersökningen skulle gå till.. Thelises skulle komma till barnfysiologen där man skulle bedöva något av hennes kärl för att sätta en PVK. Bara där rullade mina ögon bakåt och jag suckade tungt. In i PVKn skulle man spruta in en låg dos radioaktivt spårbart ämne, som man sedan kan följa via en gammakamera. Där kan man se eventuella skador eller inflammationer på njurarna.
Jag ringde avdelningen för att berätta hur externt svårstucken hon är, och frågade om denna undersökning verkligen var nödvändig JUST NU, eller om de kunde göra den efter hennes hjärtoperation (då hon ju redan skulle ha em PVK från operationen). Svar nej, går tyvärr inte samordna, trotts att båda sakerna skulle ske på samma sjukhus. Men de försäkrade mig om att de sticker barn hela dagarna och har stor kompetens.
Vi åkte dit, och direkt vi klev innanför dörren beskrev jag vårat problem, igen. Thelise är extremt svårstucken och detta är väldigt traumatiskt för henne. Som världens hönsmamma kände jag mig. Sköterskan emlade i vartenda veck, tittade och kände. Jag tror hon då också förstod problemet, och man kallade genast in narkospersonal. De mest kvalificerade i ämnet.
In kom 2 fantastiska kvinnor, ödmjuka och förstående. Först försökte den ena kvinnan, ett par gånger. Sedan den andra. Ingen lyckades. De bad så hemskt mycket om ursäkt, vilket de såklart inte behövde. Thelise var superstressad, arg och ledsen.
Det diskuterades länge, men man insåg snart att detta var omöjligt. Utan en PVK kunde man inte utföra undersökningen, och vi fick åka hem igen. Istället skulle man samordna, som jag från början önskat, att undersökningen skulle göras ihop med hennes operation..
Någon vecka senare var det dags igen. Thelise sov oroligt och vaknade med feber, utan andra förkyldningssymtom. Jag var snabb som blixten in till sjukhuset, som konstaterade ytterligare en UVI. Men nu hade vi varit såpass uppmärksamma att infektionsvärdet inte alls var lika högt som sist, men det fanns ändå bakterier i urinen. Vi slapp läggas in, men hon fick en ny dos antibiotika. Vissa barn, som tex Thelise, som visar tecken på att lätt få UVI, kan behandlas med en låg dos antibiotika varje dag. Som i förebyggande syfte. Sedan den dagen (fram till hennes 1årsdag) har hon fått 0.5ml antibiotika per dag, och fått hålla sig frisk. Problemet var bara att kallelsen inför hennes hjärtoperation hade kommit. Operationstiden var bara nån vecka bort, och där satt vi med en dotter med infektion..
Ps. Hur skön är inte bilden 😂😍
0 kommentar(er)
